SÍNÍQ
Qaraqalpaqsha
kel. Bólingen, sınǵan bólek zat.
Altı eshkiniń ishindegi ana sınıq múyiz ala eshki qudayı deydi (Q.Ayımbetov).
— Qashqınnıń perzentine kim sınıq gúlshe bersin! (K.Sultanov).
Umıt qaldı sınıq aynań, Men «ketpe» dep jılap turdım, «Kerek emes bergen al mań», Dep izińnen ılaqtırdım (I.YUsupov).
— Póstegi awıl — misli sınıq jartı qazannıń ernegine jabısqan júweri gúrtiktiń qaspaǵı, — dedi Amanlıq (T.Qayıpbergenov).
Awızda uzın boylı, qaq sheke arıq, shinelge usaǵan súr reńli suknodan tigilgen gónetoz paltosı bar, basında qasnaǵınıń bir sheti sınıq qara shapka, ayaǵında sirisi jalpayıp, ókshesi kórinip turǵan góne tufliy, saqalı tártipsiz ǵawlap ósip ketken bir kisi turar edi (M.Nızanov).
0 Sınıq dawıs — áste, ólimsiregen dawıs.
— Meyli, — dedi eriniń awzınan ózi esitkisi kelgen sózdi esite almaǵansha ishinen ókpelegen xayal sınıq dawıs penen (K.Kárimov).
— Úsh júz mıńǵa sál jetpedi, - dedi kitap satıwshı sınıq hawazda (M.Nızanov).
Sınıq minez — minezi jatıq, juwas.
Sınıqqa sıltaw — orınsız báne, sebep.
Sınıq túr — qayǵılı, ezilgen, uwayımlı túr.
Qız benen tanıstı Gúlim, Sınıq ǵoy seniń de turiń, YAki kurdas, yaki sińlim, «Gúnayın ne?» degen eken (Berdaq).
f. Bóliniw, qıyraw.
At ólse et, arba sınsa otın (naqıl).
Ketpedi kewildiń daǵı, Kópir sındı gúzardaǵı, Ǵáripler ashılmay baǵı, Teńiz balıǵın bermedi (Berdaq).
Aq jaǵal ayttı «me-me-me! Usınıń da qosıq pa? Jiligim sınıp ketse de, Turǵanım turǵan, asıqpa!» (I.YUsupov).
Joq, onıń barlıq qabırǵası sınıp ketti (T.Qayıpbergenov).
Arbam sınıp qaldı, — dedi ol qolların jayıp (K.Kárimov).
Aynaları sınıp qalǵan kayutanıń esigi ashıqedi (M.Nızanov).
0 Ajarı sınıw — túsi qashıw, solǵın tartıw.
Men qudalar jaqqa barayın dep úyden ajarı sınıp shıqtı (K.Sultanov).
Gúze sınıw — gáp tiyiw, búlginshilikke ushıraw.
Solardıń ústinen gúze sındı (J.Aymurzaev).
Sonda da gúze sınıp, urıs-kaǵıs bolıp atır (J.Aymurzaev).
Saǵı sınıw — páti qaytıw, páseyiw.
Bayǵa bardıń, baxıt boldıń, Sınbaytuǵın saxıt boldıń, Jónin taptıń qıysıq joldıń, Hár kimlerge kettiń, dáwran (Berdaq).
Baxıtlı balalıq bolmay, saq sınıp, Jaslay kórip bárin — jaman-jaqsınıń, Uslap oshaǵınan kuwırdaqshınщ, Internatqa berǵen sizdi, aǵalar (I.YUsupov).
Sońǵı jılları xannıń saǵı sınıptı (SH.Seytov).
Sózi sınıw — sózi orınlanbaw, pitpew.
Sózim bir sınadı, eki sirá da sınbas (Ó.Ayjanov).
— Ótinbeń, sózińiz sınadı, shayqımız (T.Qayıpbergenov).
Tili sınıw — basqa tillerdiń sózlerin qátesiz, akńentsiz aytıw, úyrenisiw.
Soǵan shekem tiliń sınıp, dárwazamanlardıń tilinde sóyleytuǵın bolasań, olarga túyinshik awıstırasań, bolmasa, mına sıyqıń menen sarayǵa kiremen dep dámelenbe (T.Qayıpbergenov).