PAYDA
Qaraqalpaqsha
at. Tabıs, túsim, kiris, máp.
Al, usı jawınnıń sol ólgen ǵarrıǵa qara tıyınlıq paydası bar ma? (A.Bekimbetov).
Pitken aqıl bolmasa, súrtken aqıl hesh payda etpes (qq.x.n.).
Biraq, bulardıń sońǵı bir waqıtları, ózinin ataqlı «SHejire» dástanına paydaǵa asatuǵının, tap sol waqıtları bilgen joq (A.Sadıqov).
0 Payda, zıyandı biliw — payda menen zıyannıń parqın ayırıw.
Adamday janı qıynaldı, Bilgendey payda-zıyandı, Qızır jatqan ordanı, Oqıranıp aylandı («Qoblan»).
Payda bolıw — dórew, tap bolıw.
Bir kúnleri patshaǵa, bir oy payda boladı (Q.Ayımbetov).
Kewlime gúdik payda boldı (A.Bekimbetov).
Ulında ózǵeristiń payda bolǵanın kórǵen Orazgúl, hesh nárse aytpastan óz isi menen boldı (T.Qayıpbergenov).
Biraq, tamırdan jańa nart shıǵıp jáne sonday qos qaraman payda bolǵan eken (M.Nızanov).
Payda etiw, payda qılıw — dóretiw, keltirip shıǵarıw.
Payda tabıw — tabıs túsiriw, mápleniw.